Släktforskning
Så släktforskar du på nätet
 

10 potentiella fakta om din anas liv

Martin 75Önskar du att du hade mer koll på vad du har samlat ihop om dina anfäder och anmödrar? Undrar du om det kan finnas mer i våra arkiv som du skulle kunna få tag på. Här följer en checklista på 10 viktiga fakta som kan hjälpa dig fylla ut tidslinjen om din familj.

 

1. Födelseplats och tid

Jo, vi måste börja med födelseboken även om den känns så självklar. Födelseboken är kanske lite slarvigt uttryckt, då det i äldre tider oftare rör sig om en dopbok och ibland finns inte ens själva födelsedagen med utan bara dopet listas. Bland kyrkböckerna kan finnas en blandad bok med födda-vigda-döda, det kan finnas en duplettbok som är en slags enklare kladdbok som sedan renskrevs i den riktiga boken. Och det finns avskrifter av födelseböckerna, mest känt är de s.k. SCB-utdragen från 1860 och framåt.

 

Jag känner mig "nöjd" med denna källan om jag sett födelse/dopboken som listar dopvittnen m.m., även om kanske duplettboken är närmre den faktiska händelsen och därmed kanske mest korrekt. Det kan finnas anledning att kika efter en sådan om man är osäker på om det blivit felskrivningar. 

 

2. Dödsplats och tid

Kan tyckas självklar även med dödboken, men det händer allt för ofta att släktingen försvinner spårlöst och aldrig blir dödad i registret. Vad gör vi om personen försvinner och inte finns med på förväntad plats i socknens dödbok? Det finns andra faktan att leta som kan ge svar på gåtan om och när personen dött. 

 

I dödboken kan vi få reda på när hen dött, begravts, hur gammal hen var vid dödsfallet samt vad personen dog av. 

3. Vigsel och familj

Man gifte sig och bildade familj förr. Det var normen. Givetvis föddes det utomäktenskaplig barn då också och din ana är kanske resultatet av en sådan utomäktenskaplig relation. Modern kanske dog ogift, eller gifte sig senare eller hade varit gift tidigare. Har du kollat upp vigseln?

 

Klurighet med vigsel att tänka på: Den skedde som regel i brudens hemförsamling. Detta kan krångla till forskningen om man inte har en aning om var bruden kommer ifrån. Plötsligt finns hon bara inskriven i familjen och det börjar födas barn liksom. Kolla barnens dopvittnen! 

 

När gifte man sig? Generellt skulle man vara myndig (dvs äldre än 21 år, 25 för kvinnor) och man kan leta cirka 9 månader innan första barnet +/- några år. De kan ha fått missfall, dödfödda barn som inte skrivs in någonstans innan första barnet dyker upp i familjens register.

 

4. Bostaden i husförhörs- och flyttlängder

Har du följt - och noterat källa för - personens hela livstid? Finns det luckor att fylla i?

Var det längesedan du forskade på personen du kör checklistan på kan det vara idé att gå igenom källorna igen. Har du noterat dina källor ordentligt ska det bara vara att slå upp böckerna och titta i dom. 

 

Har du missat någon i familjen? Står de gamla föräldrarna på samma sida? Är de inhysta hos syskon eller barn? Har du sett alla noteringar? Ju mer du forskar, lär dig, får erfarenhet av, desto fler ledtrådar kan du hitta.

 

Flyttattesterna kan vara riktiga guldgruvor med info om var personen är född, flyttat ifrån innan hen kom till den församling hen lämnat flyttattesten osv. Tyvärr är inte alla digitaliserade, men fler och fler blir det. Många har blivit kastade i prästgården. :(

5. Familjen i mantalslängder och jordeböcker

Har du hittat hushållet i mantalslängder och/eller jordeböcker? Står barnen noterade med namn i mantalslängden? Hur många personer ingick i hushållet? Kan du utläsa fastighetsbeteckning för att kunna spåra hushållets geografiska läge? Det finns mantalslängder som är mer utförliga än andra. Kan ge viktiga ledtrådar om överlämnande av gårdar och "pensionering".

6. Begravningsplats - var är personen begravd

Finns det en grav kvar på kyrkogården? Du kan hitta en död släkting med hjälp av ett gravregister om du har tur. Kanske var hen bortrest, t.ex. på sjukhus, och dog långt från hemmet, men fraktades hem och begravdes. I modernare tid skickades attest om dödsfallet till hemförsamlingen och står med där ändå. Äldre utfattiga änklingar kunde flytta runt mellan sina barn och dö hos dem. Det är inte alltid flyttbyråkratin följdes eller hanns med och personen finns i en helt annan församling och hittas genom ett gravregister. 

 

Jag tycker det är skönt att veta var en person är nerskottad. Även om gravvården inte finns kvar idag kan man få reda på var den funnits innan graven återkallades. Den exakta positionen av kvarlevorna är kanske inte där, men på en begravningsplats brukar de hantera kvarlevorna med vördnad och hålla ihop och stoppa tillbaka så gott det går när de stöter på gamla ben.

7. Bouppteckning efter din döda ana

Jag älskar bouppteckningar! De ger en inblick rakt in i hushållet som det såg ut när personen dog. Man får en känsla för vad som var värdefullt och viktigt för dem och deras ekonomiska situation. Den berättar även en historia längre tillbaka om det t.ex. är en bouppteckning från en äldre välbeställd gård. Kolla alltid efter bouppteckning. Det var lag på att göra en sådan. Om du inte hittar någon bouppteckning kan den ha varit så oviktig att den inte tingfördes eller sparades. Jag har en aning om att om dödsfallen mellan två makar kom relativt tätt inpå varandra gjorde man inte en ny med den senare då väldigt lite hunnit ändras i boet. Man ska vara glad om man hittar äldre bouppteckningar på båda makar.

 

Med hjälp av bouppteckningsregister kan du också hitta dina spårlöst försvunna anor du inte hittat i dödboken. De kan ha missats att skrivas in i dödboken helt enkelt. Även om de dog där de skulle hemma på sin gård. Det händer. Har hänt mig i min egen forskning. Jag hade sån tur att det till och med stod i bouppteckningen när han dog. Finns inte register får man handbläddra. Det är bra handstilsläsningsträning att bläddra igenom bouppteckningar. Du behöver bara skumma igenom ingressen på varje, zooma in så du ser den bra. Tänk på att värderingsmän och nämndemannen som höll i bouppteckningen ibland också står i ingressen så du inte missar att den trots allt handlar om din ana.

8. Bostaden i lantmäterihandlingar och kartor

Har din ana ägt gård/hus/fastighet? Sök igenom Lantmäteriets Historiska kartor efter Skifteshandlingar om din gamla släktgård, köpekontrakten när din torpare köpte loss tomten runt sitt torp så det inte lägre stod på ofrigrund med stöd av Ensittarlagen. Kolla igenom Häradsekonomiska kartan efter var huset/gården låg och vilka byggnader som fanns till fastigheten då.

9. Tidningsklipp och domböcker

Vi klumpar ihop dessa eftersom det är samma sökande efter nålar i höstackar. Du kanske inte vet vad som finns, men du kan ha tur att hitta något om just dina anfäder. När jag hembygdsforskar blädrrar jag gärna igenom en dombok efter hembyns folk, och där kan finnas allt från lägersmål vid oäkta barnafödslar till anklagelser om tjuvade rågnekar vid skörden och andra tvister, torpkontrakt, tingförda testamenten och rena brottsmål. Domböckerna finns digitaliserade till viss del och kan beställningsfotograferas hos AD

 

Söker du info om folk från 1900-talet kan du hitta fakta om dem i tidningsarkiven. Det lokala biblioteket brukar ha den lokala tidningen mikrofilmad + att det pågår digitaliseringsprojekt från Kungliga Biblioteket som du kan söka igenom här. Sekretessregler gör dock att väldigt lite nyare material finns fritt online hemifrån. Födda-vigda-döda-förlovade kan vara kul att få tag på.

 

Det var även vanligt med födelsedagsnotiser och utförligare "dödsrunor" över folk förr som berättar deras levnadshistoria med någon väns eller nära anhörigs ord. Jag har 2 sådana klipp om min morfars far som berättar att han var "till sjöss" 7 år i sin ungdom, vilket förklarar avsaknaden av ostadsort och obefintlighetsanteckning för honom innan han kom hem, gifte sig och fick en knippe ungar. Genom hans yngste son och andra familjeberättelser har jag lyckats pussla ihop att han åkte med en båt som tillhörde Höganäsbolagen och han har därmed krupit under radarn både vad gäller sjömansregister och emigrantlängder trots att han enligt familjetraditionen bland annat var i Philadelphia och byggde järnvägar...

10. Lokala arkivens bredd och djup

Jag avslutar med en samlingspunkt med lokala arkiv. Sådana får man i regel besöka på plats eller vara beredd att betala forskningsavgifter för att få fram material ifrån. Men här kan finnas massor med kött på dina anfäders livsskelett. Jag har inte ens hunnit beröra sysselsättning och yrkesliv, militär verksamhet - vi hade ju två världskrig under första halvan av 1900-talet som påverkade alla även om Sverige inte var med och krigade.

Exempel:

 

  • skolbetyg
  • fattigvård
  • barnavårdsnämnden
  • fackföreningsarkiv
  • hembygdsföreningars arkiv
  • företagsarkiv
  • sjukhusjournaler
  • militära arkiv

 

Jag har t.ex. kvar att undersöka en hel del i Helsingborgs stadsarkiv om mina morföräldrars föräldrar. Mormors mor ska ha jobbat på Vita bandet sägs det. Kan jag hitta något om henne i något arkiv om den inrättningen? Hon var änka länge och försörjde familjen själv. Mormor städade skolor på sommarloven som extraknäck. Finns det något arkiv om detta? Jag skulle så gärna vilja ta reda på ännu mer om moster Barbro. Finns det en förlossningsjournal om komplikationerna som gjorde henne hjärnskadad? Jag har varit i kontakt med vårdhemmet hon dog på och deras arkiv ska finnas kvar och jag är välkommen dit. Det finns fortfarande mycket kvar att göra som inte kan skötas härifrån soffhörnan...

 

Sätt igång och kryssa av listan! 

 

 
Kommentarer
 
Inga kommentarer registrerade.
 
Ny kommentar 
 
* = Obligatoriskt fält

* Ditt namn:   


Din webbplats: (frivillig)


* Kommentar:   


* Ange bokstäverna/siffrorna i bilden

 

 
  < Tillbaka till blogg
 

 
 
Om blogginlägget
Datum: 2018-02-11
Taggar: källor checklista
Kategorier:  Hittat i arkiven
 
     
 
 
Senaste blogginläggen