Släktforskning
Så släktforskar du på nätet
 
 Hur börjar man?
-->
 

Kyrkböckernas upplägg

De två viktigaste längderna som finns är husförhörslängderna och födelseböckerna, sedan har man mycket nytta av död- och begravningslängder, lysnings- och vigselböcker och flyttlängder med tillhörande attester när man spårar en persons liv.

Husförhörslängd AI - Församlingsböcker AII

Husförhörslängden fördes i varje församling vid husförhören och är en förteckning över alla hushåll i församlingen. Familjerna står i grupp och oftast kan du även se vad byn eller gården de bodde på hette. Vilka uppgifter du får om en person varierar lite beroende på ålder på husförhörslängden och vem som skrivit den. I de yngre böckerna är kolumnerna oftast mer eller mindre standardiserade, men du kan hitta ganska bristfälliga böcker även sent på 1800-talet. Detta kan du iallafall förhoppningsvis hitta i en husförhörslängd - ju mer, desto bättre.

  • namn - oftast bara förnamn på barn (men deras "efternamn" är oftast ett patronymikon, dvs faderns förnamn + -son eller -dotter)
  • födelseår/datum (i riktigt gamla böcker brukar det anges ålder istället)
  • vigselår/datum
  • husförhörsbetyg
  • dödsdatum - om personen dött under längdens period
  • inflyttning från och år/datum + attestnummer
  • utflyttning till och år/datum + attestnummer
  • vaccinerad eller haft koppor naturligt
  • anteckningar

Församlingsböckerna tog över där husförhörslängderna slutade 1894, eftersom husförhören hade upphört. I församlingsboken försvann betygen och senare tillkom även värnpliktsförhållanden.

 

AI och AII är den beteckning arkiven använder för att kategorisera materialet, och är en bra de facto standard för att ange vilken sorts bok man fått uppgiften ifrån. Notera dock att systemet håller på att göras om och organiseras om lite - huvudsaken är att du vet vad du menar, så du hittar tillbaka sen!

Födelse- och doplängd C

Alla födda och döpta fördes in i församlingens födelsebok. Här hittar du även barnets gudmor/far (suscepta) som bar barnet till dopet samt barnets faddrar (testes). Anteckna dessa så noga du kan, för det är ofta nära släktingar, t.ex. mor- eller farföräldrar eller föräldrarnas syskon, som kan vara viktiga för fortsatt forskning för att kunna verifiera att du fortsätter i "rätt familj" om du tappat bort personen en tidsperiod. I födelseboken kan du alltså hitta

  • barnets namn
  • födelsedatum och dopdatum - i tidiga böcker angavs bara dopdatum!
  • föräldrarnas namn (i de äldre böckerna ibland bara faderns namn)
  • hemvist
  • faderns titel
  • moderns ålder
  • om en utexaminerad barnmorska varit med vid förlossningen (nyare böcker)
  • gudföräldrars och faddrars namn och hemvist
  • datum modern kyrktagits (skedde ca 40 dagar efter dopet)

Födelseboken är den viktigaste källan för en persons födelsedatum, eftersom den är nedtecknad så nära själva händelsen som möjligt.Födelsedatum i husförhörslängder kan ha blivit fel när personen flyttat eller när man förde över alla till den nya boken, så var inte "nöjd" med en persons födelsedata förrän du har kikat i födelseboken! Födelseboken finns också som SCB-avskrifter, men saknar då faddrars namn. Det är ofta bara dessa som är scannade i slutet av 1800-talet.

Död- och begravningsbok F

I de äldre kyrböckerna finner du denna längd i samma bok som födelseboken.

  • personens namn
  • titel och ibland relation till annan person (ex. Per Nilssons änka...)
  • dödsdatum och begravningsdatum
  • dödorsak
  • ålder - kan vara "exakt" ex. 78.9.3
  • det kan finnas anteckningar eller beskrivningar om personen utöver detta

Finns också som SCB-avskrifter, men saknar då begravningsdatum. Det är ofta bara dessa som är scannade i slutet av 1800-talet.

Lysning- och vigsellängd E

I de äldre kykböckerna finner du dessa i samma bok som födelseboken.

  • parets namn
  • titlar (dr. och pig. avser oftast ogift man och kvinna, inte yrkestitel)
  • lysningsdagar
  • vigseldag
  • vigselförrättare
  • giftoman (ovanligt, men förekommer)

Finns också som SCB-avskrifter, men saknar då uppgifter om lysningen. Det är ofta bara dessa som är scannade i slutet av 1800-talet.