Släktforskning
Så släktforskar du på nätet
 

Fråga

Hej. Är helt ny. Var kan jag läsa om hur saker ska skrivas. Ex, ska man alltid regga folk med födelsenamnet oavsett kön? Hur anger jag att ett av namnen är tilltalsnamn... å allt sånt där småpraktiskt.

Svar

Eftersom släktforskning är en hobby finns det inga regler för hur någonting ska göras, utan man får själv fundera ut hur man vill ha det i sitt släktregister. Det finns några tips på hur folk brukar göra dock. Ibland tar släktforskningsprogrammen hänsyn till olika saker, har fält man kan fylla i för olika namn (t.ex. smeknamn, men det är inte säkert såna fält följer med vid export till andra släktprogram, varför jag använder sånt med försiktighet) m.m., men huvudsaken är att du förstår och kan läsa ditt släktregister själv. Det är bra om du håller någonslags konsekvens från början, eftersom det kan vara svårt att ändra. Ganska vanligt förekommande är att efternamnen skrivs versalt. Detta är nog vanligast internationellt där efternamn inte består av patronymikon utan är släktnamn. Jag använder inte versaler själv, då jag tycker det är svårläst - och fult ;-).

 

Tilltalsnamn har tidigare varit praxis att märka ut med en asterisk * efter namnet. Det finns släktforskningsprogram som tolkar ett namn med *  automatiskt som tilltalsnamn och t.ex. skriver det med fetstil eller understuket i rapporter. Själv använder jag bara * om jag vet att tilltalsnamnet är ett andranamn av de namn som står i födelseboken, om de är flera. Jag markerar alltså inte tilltalsnamnet om det står först - för att det blir minst kladdigt att läsa i namnlistor m.m. så. Ett beslut jag tagit och håller mig till. Det är trots allt ganska sällan man får reda på tilltalsnamnen på de gamla släktingarna som varit döda länge. 

 

Jag förstod inte vad du menade riktigt med födelsenamnet, om du menar det vi idag kallar efternamn, som förr ofta var ett patronymikon. Isåfall så skriver jag alltid namnen i den ordning de dyker upp kronologiskt i en persons liv. I de allra flesta fallen i släktforskningen är det bara ett patronymikon som anges i efternamnsfältet. Fruarna gifte ju inte bort sina namn förr utan hette sitt patronymikon i de officiella källorna hela livet. I dagligt tal och i vissa kyrkböcker kan de dock ha fått makens namn ändå, t.ex. "Sissa Bengt Ols", som stått för Sissa gift med Bengt Olsson. Det finns både lokala och tidsmässiga traditioner för namnbruket. Jag tar ställning från fall till fall hur jag för in sådana namn, men brukar se till så att extra-namnet syns i personens sammanställning på något sätt, som beskrivning på händelsen där namnet stod e.d. 

 

I senare tid har vi vigslar, skilsmässor och omgiften där både fruar och män byter namn. Jag har valt att skriva alla efternamnen i den ordning de kommer här också. Dettta eftersom jag inte forskar så mycket i nutid och bara har ett fåtal personer som fått 4-6 efternamn i sitt efternamnsfält, och ingen av dessa är i derekt anslutning till mig själv, så de syns inte i sammanställningar och sånt. Alltså stör det inte. Fördelen med att ange alla namn är att de dyker upp vid en sökning, även om man kanske inte vet vad personen hetat sist.


 
Kommentarer
 
Inga kommentarer registrerade.
 
Ny kommentar 
 
* = Obligatoriskt fält

* Ditt namn:   


Din webbplats: (frivillig)


* Kommentar:   


* Ange bokstäverna/siffrorna i bilden

 

 
  < Tillbaka till frågor/svar
 
 
 
Om frågan/svaret
Datum: 2015-05-23
Taggar: 
Kategorier:  Annat
Antalet visningar:  1304